S har inte haft några utbrott på länge men igår hade hon ett .De är så frustrerande, man blir stressad & upprörd , men måste hålla god min.
Storasyster & S skulle baka pepparkakor, nånting gick snett & utbrottet var ett faktum.
Hon började skrika & kasta saker . Jag rusar dit & kramar om för att hon ska lugna ner sig. De är svårt för hon gör allt för att komma loss, jag känner ibland att jag inte orkar . De är väldigt vanligt med utbrott för dom som har Autism, de kan vara nya saker som gör dom osäkra. Jag känner en tjej & hon har en pojke på 5 år som åxå har Autism.
Hon måste planera allting in i minsta detalj. Ska dom göra nåt som är nytt så måste hon ibland åka iväg för att fota platsen. Sonen får utbrott om hon inte gör de & hon tycker de är jättejobbigt.
S är ju inte helt fri från sina utbrott & man vet ju inte vart de lutar. Hon kan få fler eller så kan dom försvinna helt.
De hänger ju delvis på oss föräldrar, planera & förebygga utbrotten.
S lugnade ju ner sig, men utbrotten kan återkomma, inte för att de är nåt vi vill.....man vet aldrig.
Idag ska jag på stan en sväng , jobbar okväll & hela helgen.
&;hearts &;hearts
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar